riktig trotsdag...

ja herregud vilken dag det varit. Barnen har varit rejält trotsiga båda 2. Noel har sån härlig 3 års trots och Ida är i sitt esse med 5 årstrots. Vi började dagen med att ta med barnen ut på en cykeltur runt byn. Vi kom till en superbrant backe som var full med smågrus och eftersom Ida fortfarande är vinglig på nya cykeln så fick hon inte cykla där vilket resulterade i 20 minuters ILLVRÅL.. hon skrek hysteriskt och slog i luften för hon inte fick cykla där. Jag försökte lugnt förklara att jag var rädd om henne och att det är därför hon inte fick cykla där i fall hon skulle vingla omkull, men det gick inte in. Hysteriskt skrik blev det tills jag tillslut tog henne i famnen och var hem en illvrålande tjej. Suck... man känner sig så jäkla ledsen när det blir så här. Kan tänka mig att folk som hör eller ser skakar på huvudet, men OM jag hade gett med mig i detta läget hade hon vunnit och vetat att nästa gång hjälper det med att skrika... suck....

Sen åkte vi till bauhaus och EM och kollade på utemöbler. där sprang de runt och levde rövare. Så här har de aldrig varit innan och de trissar varann något otroligt till att hitta på dumheter och slår dövörat till. Man har bara lust att ställa sig och skrika rätt ut och man blir både arg och ledsen.

Nåväl... tur det inte är så här varje dag. Man känner sig så misslyckad som förälder när det blir så här. Vad har man missat? Eller har många det så här med sina barn i trotsåldern.

I dag är bara ingen bra dag... bläääää

//Elin